Socioekonomiska och demografiska mönster i Uppsala län
Inledning
Inom ramen för det regionala utvecklingsansvaret ska det territoriella perspektivet tas i hänsyn. Oftast riktas detta perspektiv mot infrastruktur eller pendlingsmönster men detta territoriella perspektiv krävs även för att förstå skillnader inom socioekonomi och demografi. I den här rapporten så undersöks de skillnader som finns mellan områden i Uppsala län när det kommer till socioekonomi och demografi.
Syftet med denna rapport är att fungera som ett kunskapsunderlag för tjänstepersoner och beslutsfattare i länet. Genom att kartlägga socioekonomiska och demografiska kluster kan vi tydliggöra skillnader inom länet och skapa bättre förutsättningar för riktade insatser. Det är dock viktigt att komma ihåg att klusteranalysens utfall påverkas starkt av vilka variabler som ingår i analysen. Dessutom finns det variation även inom varje kluster – det vill säga mellan olika DeSO-områden i samma grupp. Denna rapport är en förenkling av verkligheten vilket kommer med fördelar och nackdelar.
Rapporten bygger vidare på tidigare utgåvor av Sociala kompassen som Region Uppsala beställt av Statisticon. Rapporten har även inspirerats av Uppsala kommuns “Socioekonomisk rapport 2023” samt Region Örebro läns rapport “Socioekonomiska kluster i Örebro län – En analys 2024”. Dessa tidigare analyser har använt sig av andra variabler och metoder.
För frågor om rapporten kontakta Tryggve Pederby (tryggve.pederby@regionuppsala.se) eller Evelina Nilsson (evelina.nilsson@regionuppsala.se).
Metod
För att identifiera mönster i Uppsala län har en klusteranalys genomförts på demografiska statistikområden (DeSO). Klusteranalys är en statistisk metod som grupperar enheter (i detta fall geografiska områden) utifrån likheter i flera variabler.
Vi har använt en hierarkisk klusteranalys med Ward’s metod, som bygger på att minimera variansen inom varje grupp. Metoden är särskilt lämplig när man vill hitta naturliga grupptillhörigheter i data och när klustren ska vara ungefär lika stora till antalet områden.
Vi har tagit inspiration från Region Örebro läns rapport Socioekonomiska kluster i Örebro län En analys 2024 på demografiska statistikområden 2021. Dock utgick den från vissa variabler från arbetsmarknadsdatabasen RAMS som inte finns tillgänglig längre. Det gav oss tillfälle att även expandera och tänka om vilka variabler som ingår. Här har vi tagit inspiration från de tidigare Sociala kompassen-rapporterna som Statisticon tagit fram åt Region Uppsala. De kollar inte endast på socioekonomiska variabler utan även på demografiska variabler.
Vi har använt sex socioekonomiska och demografiska variabler:
Andel öppen arbetslöshet (20-64 år)
Median nettoinkomst (över 20 år)
Andel med en eftergymnasial utbildning (25-65 år)
Andel 19 år och yngre
Andel 80 år och äldre
Andel födda utanför Europa
Samtliga data är registerbaserade och hämtade från Statistikmyndigheten SCB:s öppna statistikdatabas på deras hemsida. Data avser folkbokförda invånare (nattbefolkning) och gäller för 2023, vilket är det senaste året då alla variabler fanns tillgängliga.
Efter att ha testat olika antal kluster med hjälp av silhuettanalys och elbow-test bedömdes sju kluster ge bäst balans mellan tydlighet och förklaringsförmåga.
Det är viktigt att komma ihåg att resultatet av en klusteranalys påverkas mycket av vilka variabler som ingår, vilket geografiskt område som undersökt och i slutändan är valet av antalet kluster en subjektiv bedömning. Detta gör att bilden av Uppsala län som presenteras nedan är bara en av flera möjliga. Detta gör också att direkta jämförelser mellan andra analyser, t.ex. den tidigare Sociala kompassen, kan inte göras då de bygger på andra variabler, år och metod.
Resultat
Fördelning
Kluster 1 (Gul) är det största klustret följt av kluster 2 (orange). Kluster 7 (lila) är det minsta av alla kluster och står för endast 2,6% av länets befolkning. Kluster 6 (röd) och kluster 7 (lila) är små men väldigt robusta, alltså när vi gjort olika ändringar i modellen dyker liknande mönster upp. Därav är de viktiga att undersöka dess kluster även fast de inte står för en stor del av befolkningen.
Nedan kommer alla variabler som är med i modellen presenteras i spridningsdiagram. De är uppdelade på de 7 olika kluster som finns med i analysen och är i deras följande färg. Varje punkt i diagrammet är värdet för ett enskilt DeSO-område. I spridningsdiagrammet finns en ”låda”, i mitten av lådan visas medianen och kanterna på lådan visar den första och tredje kvartilen. Strecken ut nedåt och uppåt är det lägsta respektive högsta värdet så länge som det ligger inom 1,5 gånger avståndet mellan första och tredje kvartilen. Punkter som ligger bortanför strecket kan ses som extremvärden.
Arbetslöshet
Grafen visar andelen öppet arbetslösa (20–64 år) i samtliga DeSO i Uppsala län, grupperade efter de sju klustren. Varje prick representerar ett DeSO.
Grafen visar tydliga mönster där vissa kluster konsekvent uppvisar högre arbetslöshet än andra. Det röda klustret utmärker sig särskilt genom betydligt högre arbetslöshetsnivåer. Endast ett område i det blå klustret når upp till de nivåer som finns i det röda. Efter det röda ligger områdena i den blå klustertypen på en högre nivå än länssnittet. Medan det orangea och gula klustret har lägst. Det visar på tydliga skillnader mellan klustertyper, där vissa stadsdelar har betydligt större utmaningar på arbetsmarknaden än andra.
Median nettoinkomst
Måttet visar medianen för områdets nettoinkomst. Nettoinkomst är summan av en persons alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar (exempelvis återbetalt studielån) (SCB). Grafen är grupperade efter de sju klustren. Varje prick representerar ett DeSO.
Inkomstnivåerna varierar tydligt mellan klustren. Det orangea klustret har de högsta inkomsterna, och här skiljer det sig mot det gula klustret som låg på en snarliknivå när det kom till arbetslöshet. Det röda och lila klustret har de lägsta mediannettoinkomsterna. Det speglar tydligt socioekonomiska skillnader – men det är också intressant att det lila klustret (studentområden) har en låg inkomst trots hög utbildningsnivå, vilket visar att inkomst inte alltid är ett direkt mått på utsatthet.
Andel med eftergymnasial utbildning
Grafen visar andelen av befolkningen i DeSO (25-65 år) som har en eftergymnasial utbildning som är 3 år eller mer. Utbildningsnivå innehåller såväl utbildningar som avslutats med examen som utbildningar som avslutats utan examen. Grafen är grupperade efter de sju klustren. Varje prick representerar ett DeSO.
Det lila följt av det gröna klustret utmärker sig med högst andel eftergymnasial utbildning. Det orangea klustret har en stor spridning mellan dess där den innehåller områden som har högst andelen med en eftergymnasial utbildningen i länet men även områden under länssnittet. De blå och rosa klustren har också stor spridning på sina områden men utifrån olika nivåer. Det gula och röda klustret har lägst utbildningsnivå. Som vi såg ovan skiljer sig det gula och röda området stort när det kommer arbetslöshet och mediannettoinkomst men det ligger på liknande nivå för utbildning.
Andel under 20 år
Andel av befolkningen i DeSO som är 19 år eller yngre. Grafen är grupperade efter de sju klustren. Varje prick representerar ett DeSO.
Det orangea och röda klustret har den högsta andelen unga. Vissa områden i det orangea klustret är över 40% av invånarna är 19 år eller yngre. Följt efter det orangea kommer det röda, gula och blå klustret. Det lila klustret har lägst andel unga med de flesta av områdena har under 10% av barn och unga. Nästa lägst nivå har det rosa klustret som vi kommer se på nästa nivå har en hög andel äldre i stället.
Andel 80 år eller över
Andel av befolkningen i DeSO som är 80 eller äldre. Grafen är grupperade efter de sju klustren. Varje prick representerar ett DeSO.
Det rosa klustret utmärker sig med den högsta andelen äldre, vilket kan ställa krav på vård- och omsorgsinsatser. Det är tydligt att detta kluster karaktäriseras av ett högt värde på denna variabel. Det lila klustret har en tydligt lägst andel äldre men det hade även lägst andel barn och unga. Dessa områden är mer tydligt klassiska studentområden där det bor en väldigt liten andel äldre och barn utan främst unga vuxna. De områden som hade högst andel barn och unga, orange och röd, har även en låg andel äldre.
Utomeuropeiskt födda
Andelen av befolkningen i DeSO som är födda i ett land utanför Europa. I SCB:s definition ingår Turkiet och Ryssland i Europa. Även individer där det saknas information om födelseland klassas som utomeuropeisk född. Grafen är grupperade efter de sju klustren. Varje prick representerar ett DeSO.
Det röda klustret har högst andel utrikes födda utanför Europa där flera av dess områden så är hälften av invånarna födda utanför Europa. Några områden i det lila klustret har en hög andel födda utanför Europa. Dessa två kluster skiljer sig dock mycket på andra områden där det röda har större socioekonomiska utmaningar medan de lila liknar mer studentområden. Det gula klustret har en lägst andel, där vissa områden har en andel runt 1%.
Klusterkarta
Nedan hittar ni en karta där samtliga DeSO-områden visas med sin korresponderande klusterfärg. Det är möjligt att zooma in på kartan. Kom ihåg att storleken till ytan på DeSO-områden kan variera men de är generellt liknande storlek till befolkning. Därför kan tätorter har flera områden små till ytan men där det kan bo flera än i stora områden utanför tätorter.
Nedan presenteras varje kluster för sig med lite ytterligare information om klustret.
Kluster 1 Gul:
Det gula klustret består av landsbygdsområden med lägre utbildningsnivå, låg arbetslöshet och få födda utanför Europa.
I de Deso-områden som tillhör det gula klustret så bor det 112 094 invånare, det är 27.7% av länets befolkning. Andelen av invånarna i denna klustertyp som har en eftergymnasial utbildning är 21.1% och arbetslösheten ligger på 2.9%.
Kluster 2 Orange:
I det orangea klustret så är det framförallt stadsnära områden med höga inkomster, låg arbetslöshet och en hög andel barn och unga. Få är födda utanför Europa, och det är en stor spridning i utbildningsnivå inom klustret.
I de Deso-områden som tillhör det orangea klustret så bor det 80 418 invånare, det är 19.9% av länets befolkning. Andelen av invånarna i denna klustertyp som har en eftergymnasial utbildning är 44.4% och arbetslösheten ligger på 1.9%.
Kluster 3 Blå:
Det blå klustret består av tätorter med högre andel arbetslösa, lägre inkomster, en något högre andel äldre samt en något högre andel födda utanför Europa.
I de Deso-områden som tillhör det blå klustret så bor det 66 053 invånare, det är 16.3% av länets befolkning. Andelen av invånarna i denna klustertyp som har en eftergymnasial utbildning är 30.0% och arbetslösheten ligger på 7.0%.
Kluster 4 Rosa:
Det rosa klustret innefattar områden med en hög andel äldre, lägre andel barn och unga. Det är även låg andel födda utanför Europa.
I de Deso-områden som tillhör det rosa klustret så bor det 35 730 invånare, det är 8.8% av länets befolkning. Andelen av invånarna i denna klustertyp som har en eftergymnasial utbildning är 41.8% och arbetslösheten ligger på 3.2%.
Kluster 5 Grön:
Det gröna klustret utmärks av urbana områden i Uppsala stad och Knivsta som kännetecknas av en hög utbildningsnivå och högre inkomster.
I de Deso-områden som tillhör det rosa klustret så bor det 70 576 invånare, det är 17.4% av länets befolkning. Andelen av invånarna i denna klustertyp som har en eftergymnasial utbildning är 57.1% och arbetslösheten ligger på 3.2%.
Kluster 6 Röd:
De röda klustrer består främst av urbana områden i Uppsala, Enköping samt Söderfors med socioekonomiska utmaningar så som låga inkomster, låg utbildningsnivå och hög andel arbetslösa. Det är områden som har en hög andel är födda utanför Europa och hög andel barn och unga.
I de Deso-områden som tillhör det rosa klustret så bor det 29 246 invånare, det är 7.2% av länets befolkning. Andelen av invånarna i denna klustertyp som har en eftergymnasial utbildning är 23.0% och arbetslösheten ligger på 13.8%.
Kluster 7 Lila:
Det lila klustret är den minsta klustertypen. Den består av centrala studentområden i Uppsala med lägre inkomster men hög utbildningsnivå. Här är andelen äldre samt barn och unga är låg.
I de Deso-områden som tillhör det rosa klustret så bor det 10 472 invånare, det är 2.6% av länets befolkning. Andelen av invånarna i denna klustertyp som har en eftergymnasial utbildning är 58.0% och arbetslösheten ligger på 4.4%.